HENRIKSDALSBERGET | I söndags, den 15:e juni, följde ett glatt gäng på 15 personer i olika åldrar med på en naturvandring på Henkan som anordnades av Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen och vastrasicklao.se. ”De här torrakorna är helt i klass med dem i Ryssbergen”, sade ciceronen Ronny Fors om flera hundra år gamla döda träd som ett hem åt många småkryp som i sin tur är födda åt skogens fåglar.

Våra stadsdelar Danviksklippan, Saltsjöqvarn, Henriksborg/Danvikstrand, Finnbodaberget/Danvikshem, Finnboda, Finnberget och Kvarnholmen ligger som sju dvärgar runt det 57 meter höga Henriksdalsberget. Folk från Södermalm och Västra Sicklaön måste åka långt för att hitta så mycket natur som här runt Henriksdalsringen. Men Henkan är inte bara ett fint rekreationsområde.För att Stockholms och Nackas fragmenterade Naturområden ska överleva måste de ha ett utbyte med varandra när det gäller både djur och växter. Henkan blir här en viktig korridor mellan Djurgården, Hammarby och Nacka.

Fyra minilandskap
Det som är intressant med Henriksdalsberget, som för övrigt är ”rötterna” av ett 1,8 miljarder år gammalt berg, är att det finns olika slags naturområden (alltså minilandskap) på en liten yta.

(1) Mot Kvarnholmsvägen finns det många träd som ingick i trädgårdslandet som vid sekelskiftet fanns mellan Henriksdalsberget och Henriksborg.

(2) På Henriksdalsringens innergård finns den klassiska av bostadsvärdar skapade naturen med rönnbär, nypon, fläder, siren, vilda körsbär, lind och andra väldoftande buskar och träd. Vid bakdörren från Henriksdalsringen 55 finns dock den ursprungliga vegetationen kvar även på innegården med 100 – 200 år gamla träd.

(3) På toppen, mot Finnboda, Gäddviken och Svindersviken (den så kallade trolldalen) har man ett kallare mer nordiskt klimat med en tunn jordskorpa och färre arter. Här trivs tallträden och blåbärsbuskarna, som Henkan i all historia har varit känd för.

(4) Mot Värmdöleden har man ett mer skånskt klimat: mycket sol som sparas i klipporna, kalkrikare tjockare jordskorpa, många lövträd och fler arter.

Tre timmar lång vandring
Naturvandringen tog runt tre timmar. Svårtillgängliga hörn, höjdskillnader och många pauser för att lyssna på fåglar, beskåda växterna och diskutera naturen gjorde att vandringen tog längre än tänkt. Den började utanför ICA Henriksdal, fortsatte därefter en bit ner på stigen till båtklubben och sedan till vänster upp till de nakna klipporna där folk solar på sommaren.

Därefter vandrade vi runt på toppen, kom ut i Henriksdalsbacken, gick fram till kurvan och in i skogen igen för att ta en fika. Sedan gick vi ner till trappan till båtklubbarna, fortsatte på den fula asfalterade vägen runt Svindersviken och vid Dockan i Svindersvikens hörn tog vi gerillavägen upp till Henriksdalsringen, där vi vandrade på insidan muren.

Utvalda läckerbitar
Ronny Fors stannade och pratade vid många stationer om:

• Träden. Runt Henkan finns det många ekar som är över 100 år gamla. De är alltså unga för att vara ekar. Ekarna är viktiga för resten av naturen eftersom det lever runt 1.200 arter på den. Tallarna är imponerande höga. De trivs bra på Henkans kallare del. Men man ska inte tro att de högsta är de äldsta. Det beror mycket på marken. Vissa Henkatallar kan vara 300 år gamla. Därtill kommer många björkar som är runt 100 år gamla. Vilda hasselträd är inte heller sällsynta på Henkan.

• Buskarna. Skogen är rik på blåbärsbuskar. Men inte alla har bär. Det beror oftast på att det saknas pollinerare (bin, humlor). Rönnbären är viktiga för trastarna. Även odon finns här. De sällsynta surbjörnbären verkar dock inte längre finnas kvar efter saneringen vid Dockan.

• Fåglarna. Mitt i skogen, där ingen trafik hörs och ingen bebyggelse syns, hördes många tiggande fågelbarn. Här finns rödhake, nötväcka, hackspett och sparvhök.

• Gräs och blommor. Vi såg vitsippan (= kristdemokraternas partisymbol), liljenkonvalj, starr (vid våtmarkar), häckvicker (fina violetta blommor), hundäxing, jätterams, tallört (saknar förmågan att bilda klorofill), tjärblomster (klibbiga blad), kärleksört, gul fetknopp (gillar solvarma platser), harklöver, femfingerört och backvicker (ärtväxt).

• Småkrypen. Myrorna är synliga i alla delar av skogen. Här och där finns det höga myrstakar.

Text Konstantin Cosmin Irina