Vad hände med linoljefabriken på Henriksborg?
2009-11-27

HENRIKSBORG / DANVIKSTRAND | I stort sett varje bostadsområde på Västra Sicklaön, från Danviksklippan till Kvarnholmen, inhyste någon form av industri från slutet av 1800-talet och framåt. Medan Liljeholmens stearinfabrik, Saltsjöqvarn, Finnboda varv och Kvarnen Tre Kronor är ännu idag kända, har knappast något hört talas om Somelliis oljeslageri på Henriksborg.

reklam för oljeslageriets produkter (1890) polett från g. sommelius & co; vad användes den till? står "g" för "grosshandlare"?

Mannen bakom oljeslageriet
Bakom företaget stod skåningen Nils Petter Sommelius (1801 - 1862). Han började sin karriär i den firma som Frans Schartau var delägare i, Bibau & Wong.

Med tiden blev han självständig, gick tre gånger i konkurs och fick genombrottet med starten av Stockholms första oljeslageri vid Stadsgården. Ett oljeslageri är en fabrik där kvarnar och stampverk används för att pressa oljan ur linfrön.

Han idkande också en panttlånerörelse vid sidan om. Han lät dessutom bygga huset på Fjällgatan 31, som ännu står kvar. Men Sommelius dog tre år tidigare.

Elektricitet i Stockholm för belysning utomhus lär ha funnits sedan 1877. Sommelius hade då verksamhet (antagligen kontor och magasin) vid Skeppsbron 46 (kvarter Cadmus 1). Man gjorde försök med belysning med hjälp av båglampor.

Ny fabrik i Henriksborg
Eftersom Stockholm växte, ansågs industriell verksamhet som olämplig i stan. Många företag flyttade därför till områdena runt Stockholm. Sommelius oljeslageri byggde 1887/8 ett nytt oljeslageri i Henriksborg. Arbetarna fick bo i gamla saltsjuderiet (Danviks dårhus) intill.

fabriksarbetarklubbens medlemskort (1928)

“Övre” fabriken byggs
1894 omvandlas företaget till A-B Sommelii oljefabriker. Den mäktiga och välsynliga “övre” fabriken uppförs på Henriksborg, där man tillverkade linoleummattor, korkmattor, vaxdukar, oljeimpregnerade regnkläder, preseningar m.m. Fabriken blev prins Eugens favoritmotiv.

Fabriken hade även en egen linbana för transport av oljefat. Banan byggdes också 1894 av Nordströms. Samma år blev Erik Alexander Lovén (1855-1938), liberal riksdagspolitiker, vd för Sommelii fabriker fram till 1903.

Främmande verksamhet i “övre” fabriken
Någon gång före 1907 läggs tillverkningen av mattor ner och “övre” fabriken med 5,000 kvadratmeter golvyta samt förråds-, maskin- och portvakthus jämte markområde hyrs istället av Telegrafstyrelsen som sammansättnings- och reparationsverkstad. Över 300 personer arbetar här. Under 40-talet flytar Hesselmans Motor AB hit.

"undre" fabriken i mitten och danviks dårhus till höger (1910), alltså dagens danvikstrand >> klicka här för större bild

Fortsatt arbete i “undre” fabriken
Men oljeslageriet hade även en undre “fabrik” bredvid Danviks dårhus på 3.500 kvadrarmeter och fem våningar. 1910 upparbetades där 5-6.000 tonn linfrö där. 35 till 40 personer sysselsattes.

1937 är det 75 personer som jobbar här. Samma år uppgår fabrikens taxeringsvärde till 772.900 kronor.

1916 byter bolaget namn till Svenska oljeslageri AB (SOAB). Här ingår även en filial i Mölndal, Göteborg.

Folksam, KF & HSB
I början av 1950-talet säljs större delen av området till Folksam som planerar att lägga sitt huvudkontor här. 1965 förvärvar KF marken och uppför 1967 ett livsmedelslaboratorium intill den “undre” fabriken.

1976 säljer KF marken till HSB som river den “övre” fabriken. KF behåller dock “undre” fabriken och överlåter den 1982 till en konstnärsgruppen Ibid bestående av Max M. Book, Bård Breivik, Jan Håfström, Sivert Lindblom, Alf Linder, Richard Nonas, Håkan Rehnberg, Johan Scott and Sven Åsberg. De använder byggnaden som utställningslokal.

Samma år blir “undre” fabriken härjad av en pyroman (antagligen var hela huset “imprägnerat” med olivolja) och rivs.

Två byggnader kvar
Idag finns två mindre byggnader kvar efter Sommeliis oljeslageri. Den ena är linoljelagret i sten mellan dårhuset och Henriksborgs radhusområde. Här fanns det tidigare planer att omvandla huset till galleri och ateljé.

Den andra är tegelbyggnaden intill dårhuset. Oljekokeribyggnaden används idag av konstnären Lars Kleen som ateljé.

Text Konstantin Cosmin Irina