Områdena Lugnet och Henriksdalshamnen ligger på halvön Västra Sicklaön och är en del av Stockholm stad, Södermalm stadsdelsförvaltning. Fram till 1930 var H:hamnen, Lugnet, Danviksklippan och Sickla park del av Nacka, men såldes till Stockholm för 77.620 kronor.

Henriksdalshamnen omfattar viken mellan Danviksklippan, Värmdövägen, Henriksdalsberget, gamla Lugnet och Hammarby sjön.

Namnet ”Henrik” i geografiska namn som Henriksdalsberget, Henriksborg och Henriksdalshamnen härstammar från Hindric Spak som var inspektor på Danviks hospital omkring 1750. Därefter skapades en gård med namnet ”Hindriksdal” som finns intecknad på N.G. Wemings karta över Stockholm och som stod kvar fram till 1950-talet. Henriksdalshamnen anses vara sista etappen i skapandet av Hammarby sjöstad.

”Lugnet” kommer däremot från ett torp som fanns vid Hammarby sjön. Ursprungligen kallades även Henriksdalsberget för Lugnaberget. "Gamla" Lugnet betecknar egentligen bara

Lugnet i den urspungliga bemärkelsen (alltså gamla Lugnet) kallas området mellan Henriksdalshamnen, Värmdövägen, Henriksdalsberget, Dockan, Fanny Udde, Sickla och Hammarby sjö. Senare användes beteckningen för fler områden i Södra Hammarbyhamnen.

Henriksdalshamnens och gamla Lugnets historia

Vikingarna. Vi vet idag att vikigarna var aktiva runt Västra Sicklaön. För det ena hade man en värnborg på Henriksdalsberget. För det andra tog man sig från Saltsjön till Hammarby sjön och Järla sjön via en ränna antingen vid Danviken eller vid Svindersviken. Hur som helst lär vikingarna ha åkt förbi Henriksdalshamnen.

Danviks krokar. H:hamnen var även senare en viktig förbindelse mellan Stockholm och Nacka resp. Värmdö. Innan Hammarbykanalen byggdes 1920 gick en pittoresk väg från Danvikstull förbi Danvikens hospital, passerade väster om Danviksklippan, svängde österut och tog sig genom H:hamnen till Finntorp. Vägen var fram till första världskriget bara 3 – 4 bred som ledde till många trafikköer.

En karta från 1795 berättar om att området som vi kallar för Henriksdalshamnen utvanns från Hammarby sjö. Det var våtmark (sump), där det växte starr. Den ingick i lägenheten Hindriksdal som annars bestod av trädgårdar. Ofta kallas området för Sjöängen eller Hindriksdalsängen.

Det är först på kartan från 1846 som det syns byggnader i Henriksdalshamnen (kallas då för Källa) och Lugnet.

Barnhem och skola. I mitten av 1800-talet öppnade läraren Per Filip Hierta en skola och barnhem för ”fattiga, föräldralösa och vanvårade gossar” i området. Han köpte ett hus för skolan och uppförde några kåkar mellan Henriksdalsberget och Hammarby sjön. Danviksprästen Gustaf Hammarstedt skrev:

"Bland dem som hade magister Hierta att tacka för sin utbildning funnos både präster och läkare. Det var just det betecknande för detta barnhem, att magister Hierta tog vara på de intellektuella förmågorna och lät dem gå den lärda vägen."

Magistern satte sina elever i arrest i en bod ytterst på en lång brygga ut på Hammarbysjö. Pojkarnas bordsbön löd "Vi äter sill och potäter ruttna och små med skalena på."

Församlingen hyrde också ett av Hiertas stugor som sin första och vid denna tid enda småskola. Skolan i Lugnet indrogs 1890 när Vilans skola i Henriksdal blev klar.

1859 gjorde Knut Fredrik Thedenius en botanisk exkursion som förde honom även till Lugnet.

Konstnärs- och arbetarkoloni växer fram. På 1870-talet hade unga konstnärer från Konstakademin, bl. a. Carl Larsson, Per Ekström och Victor Forsell en koloni i Lugnet. De bodde i ett lusthus på Hiertas tomt och senare i en av kåkarna. Den låga hyran gjorde att fler fattiga flyttade hit så att man snart öppnade en kommunal fattigstuga. 1890 köpte handlaren August Brodén Lugnet och öppnade Lugnets Livsmedel i samma hus. Affären fanns kvar fram till 1966.

Runt sekelskiftet anladdes många industrier på Västra Sicklaön (t.ex. Saltsjöqvarn, Kvarnen Tre Kronor, Finnboda Slip, Gäddvikens Superfosfatfabrik, Rylander & Rudolphs kålspetsfabrik etc.). Arbetarna bodde delvis i de större husen vid Lugnet. Man hade odlingar och potatisland nedanför husen.

Idrottshistoria
De unga arbetarna från Lugnet hade 1906 tillsammans med kollegerna från Kvarnholmen, Finnboda varf, Henriksborg och Gäddvikens superfosfatfabrik bildat Lugnet IK (senare Nacka IK).

I närheten fanns även idrottsplatsen "lerbacken" eller "sopbacken". Folk som sportade där hörde av sig till Hammarby Roddförening och 1987 bildades Hammarby Idrottsförening.

Mer mark och mer sopor. 1925 sprängdes Danvikskanalen, som gjorde att stranden blev bredare när vattnet sjönk med fem meter. 1930 hade man planer på att bygga Henriksdals reningsverk i Lugnet, men marken var dyr och lerig. Sprängstenen från Danvikskanalen och reningsverket i Henriksdalsberget användes för att flytta ut strandlinjen ännu mer.

På 1930-talet började man dessutom använda sjöbotten som soptipp. EPA slängde rivningsvirke här. Carbid och Casco stod för andra läbbiga utsläpp.

Hammarbyverken. 1929 anlades ett varv vid H:hamnen. Här utfördes reparationer och underhåll av Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar. Under kriget köptes varvet av Finnboda varv och laddes ner 1961.

Osäker framtid. I slutet av 1930-talet planerade man för bostäder i Lugnet, men samtidigt kom ansökningar in om bygglov för industrihus. I slutet av 1950-talet såldes området till KF som ville riva bostadshusen och bygga ett kafferosteri. Kafferosteriet uppfördes i Gäddviken istället. Man moderniserade lägenheterna, men 1966 revs tio hus för att ge plats åt nya Värmdövägen.

Småindustrierna. Småindustrierna flyttade hit under 1940-talet på grund av att Stockholms mer centrala delar moderniserades. Kontrakt skrevs på ett år i taget, eftersom ingen ville investera i någon mer beständig bebyggelse. Plåt blev viktigaste byggmaterialet och var fastskriven i arrendeavtal.

verkstäderna i lugnet (bild: ”Lugnet vid Hammarby sjö i Stockholm” med fotografier av Per Skoglund och text av Petter Eklund. Byggförlaget ISBN 91- 7988-127-0)

Bland verksamheterna här fanns under senare år Vandebo & Johnsson Smidesverkstad, Hagwall & Eriksson Mekansik Verkstad AB, Espings Smide, Gull's Bil, Stål- & Svetsmontage AB, Sickla tvätthall (för lastvagnar), Kompaktlastarcentralen, Nacka Bilfjäder, Riva Rozzi, Leffe ståhls Bygg & Rostfria, Byggsnabben, Juj's etc.

”Jag får också intrycket att har råder andra lagar, har galler andra värden, har ar livet lite annorlunda, lite spännande. Har lever och arbetar människor på andra villkor an utanför, ar lite mer utsatta, men samtidigt friare.” skriver Carl Heidegen.

Affärer, krogar, klubbar. Där Fredells ligger idag fanns det under en mycket kort tid en drive-in-bio. ”Pipeline” hette en musikklubb på kvällar och replokal på dager. En annan svartklubb var ”Eleven to seven”. Under 80-talet såldes surfutrustning på ”Brädseglargården”. Lugnet var också hemvist för finska mc-klubben Perkele, Björnlingan mc, Sickla MC, Rodents mc, . I Lugnet Bar och Café Rivjärnet kunde arbetarna äta och umgås. Det spelades mycket poker här på 50 – 60-talet.

Slutet för gamla Lugnet. 1982 tecknade Stockholms stad ett tioårskontrakt med hyresgästerna om att kåkstäderna får vara kvar. Planerna för att hålla OS här 2004 gjorde att man i slutet av 1990-talet började riva industriområdet. Kritikerna framhåller ännu idag att man inte riktigt brydde sig om vad som skulle hända med småföretagarna efter rivningen.

Södermalms Trä i Henriksdalshamnen höll sig längre än Lugnets industriområdet. Så sent som 2007 revs brädgården tillsammans med Hydro-bensinmack, Daisy-snabbmatsbar, Clark's case inredningsbutik och Ahlsell. Södermalms Trä fick 160 miljoner för marken. Läs mer...

Sjönära boende

900 bostäder. 2008 påbörjade 11 byggherrar skapa 900 bostads- och hyresrätter i traditionella lamellhus, punkthus och ihopkopplade punkthus. Dessa är Borätt, Skanska, Järntorget, JM, Wallenstam, ByggVesta, Familjebostäder, Botrygg, Svenska Bostäder, Seniorgården och Abacus. Husen är ritade av Erséus, White, FFNS, Lindberg Stenberg, Nyréns, AIX, ÅWL samt Frenning & Sjögren. Första inflyttning sker 2009/10. Bostadsrätterna byggs närmare Hammarby sjö, medan hyresrätterna står närmare H:berget. Kvarteren kommer att heta Båtbklubben, Hammarbyverken, Ruffen, Skärgårdsbåten och Kajutan.

Henriksdals reningsverk byggs in i berget, samtidigt som Värmdövägen flyttas in i Henriksdalstunneln. Saltsjöbanan kommer att gå där Värmdövägen går idag, och få sällskap av Tvärbanan. Detaljerna och finansieringen kring det här projektet Danvikslösen är dock fortfarande inte klara.

Parker, torg, strandpromenader och konst. Vid Danviksklippans fot anläggs Anders Franzéns park med konstgräsplan, lekplatser, pulkabacke m.m... En park tillkommer i slutet av H:hamnen närmare Sickla Udde. Mot sjösidan kommer det att finnas bryggor, sandstrand, Soldäcket, en marina med Hamntorget samt ytor för caféer, butiker och restauranger. Vid dagens trafikplats Henriksdal skapas Danvikstorget. Henriksdalsallén förbinder de två torgen.

Andersson Jönsson Landskapsarkitekter stod för den allmänna utformningen. Nikolina Ställborn står för den konstnärliga utsmyckning vid Henriksdalsallén med inspiration från botaniken: gruppen ”Svampar” (hämtad från samma svamp som penicilinet) och ”gruppen ”Näckros” (sklpturer av stiliserade näckrosblad).

Infrastruktur & miljöprofil. H:hamnen kommer att ha två förskolor för 2 + 2 avdelningar. En båtlinje kommer att trafikera mellan H:hamnen och Barnängsbryggan. Resser Rederi skulle vilja underhålla två båtlinjer som anlägger Henriksdalsbryggan.

:H:hamnen ska liksom Hammarby sjöstad ha en miljöprofil. Hälften av innergårdarnas ytor ska vara grönytor. Planerna säger att kvarterens dagvatten kan nyttjas för bevattning.

Medlemmarna i Brf Fendern blir automatiskt ägare av ett vindkraftsverk.